Saturday Night Special - om jag hade varit John W. Hinckley Jr.

Text till: Thomas Björk, Kill Your Darlings. Saga Basement, Copenhagen 1995.

- Något förhållande till Robert De Niro har jag aldrig haft…honom…jag skiter i honom…han spelade rollen som Travis Bickle...Bickle tyckte jag om. Men vad skulle han ha för likheter med De Niro…jag har aldrig haft några ambitioner att bli skådespelare. Vi hade alltid mycket pengar där jag växte upp. Hade jag velat ha en karriär hade jag väl skaffat mig en. Min far är oljemiljonär...vad skulle jag med karriär till, vi hade alltid mycket pengar.

    Reagan blev skådespelare, han var någon slags soldat precis som Travis Bickle...han gjorde i alla fall någon film...instruktionsfilmer till flygvapnet. Jag skulle hellre bli soldat än skådespelare.

- Dom hittade Jodie Fosters på…hennes adress på mig...efter jag hade skjutit. Det var så hon fick reda på att han blev skjuten tror jag...det var väl FBI som ringde och berättade att någon som hade hennes adress hade skjutit presidenten. Det var jag.

    Jag har läst...hon har skrivit om 'hur hon tog det' i en tidning. Jag vet inte vad jag skall säga...hon klagar över att man inte lät henne få vara en vanlig flicka på universitetet...vad vill hon istället då...vara någon annan? Det tror jag inte. Men hon ställde sig på Yale's skolscen så fort hon kom dit ändå…hon fick huvudrollen...hon ville ha den. Jag var där och såg henne flera föreställningar i rad. Hon har erkänt att hon lade märke till mig i publiken...då visste hon inte att jag var John Hinckley. Men namnet kände hon till, jag hade skrivit brev till henne.

- Det är inte heller någon slump som ligger bakom att vi träffades...som om någon påstår att de känner någon bara för att man har krockat med en annans bil eller har kört någon ihjäl. Vi träffades för att jag ville träffa henne...inte av en slump, man kan inte säga att det finns något personligt i det om man träffas av en slump.

    Jag skulle ju inte kunna komma och säga att jag känner Reagan bara för att jag sköt honom. Han fungerade som en trappa för mig…jag tog den och den höll. Jag hade aldrig någon intention att träffa honom…jo förstås med en kula...men jag hävdar inte att jag är bekant med honom för den sakens skull. Det var ett tag sedan det hände nu det var 1981. Han börjar bli gammal...har visst cancer.

- Min mor vittnade i rätten...jag var en typ utan målsättning utan ryggrad...det var advokatens plan...de ville att jag skulle vara...psykiskt sjuk...inte få något straff. Jag hade inte kunnat ta mig samman till något...satt hemma och stirrade framför mig. Dom sökte hjälp hos dr. Hopper som skulle göra en plan åt mig...jag var rastlös behövde tänka.

Jag upptäckte henne 1975 innan Taxi Driver, den kom 1976...det har inte något att göra med barnprostituerade…jag hade sett henne innan. Det var inte rollen...jag ville träffa henne jag skulle bara veta hur...det var det viktiga...inte min karriär.

- "by the time the show is over, Jodie Foster will be dead" lappen satte jag upp på anslagstavlan på teatern. Jag hade aldrig tänkt skjuta henne, hon var för vacker för att bli skjuten...varför skulle jag.. jag älskade henne. Lappen var bara ett meddelande till henne...på samma sätt som hon lämnade ett meddelande till mig i Taxi Driver...nej, hon kände inte till mig då.

- Saker blir vad man gör dem till...om man inte gör dem till något blir de inte heller till något...presidenten blev aldrig skjuten i filmen…det blev meddelandet till mig: älska mig annars skjuter jag presidenten…jag skrev brev till henne...hon svarade inte, så jag sköt presidenten, inte henne. Som religiösa som skjuter folk...tror man på något så måste man leva upp till sin tro…jag är inte Travis Bickle men det är inte Robert De Niro heller...

- "Pulling a trigger is as easy as changing the Tv channel with a remote control" skrev hon i artikeln. Så är det kanske på film, men så är det inte...varken att skjuta eller att träffa...det första skottet tog år att avfyra...sen blev det lättare. De var de som kom i vägen, pressekreteraren, polisen och han från Secret Service...det var märkligt att se dem falla, inte alls som på Tv. Dom har stämt mig...dom läste upp mina brev till henne i rätten...såg väl något i dem. Jag fick skriva över min "intellektuella egendom" till dem, mina brev till Jodie Foster, mina sånger jag skrivit, anteckningar som de kallat "mina djupaste tankar och känslor" om henne...det är inte jag som har skapat en värld där en man som har skjutit presidenten får 2.9 miljoner dollar för att skriva sin livs historia. Hur mycket skall de ge Jodie?

- Vi möttes i rättssalen. Hon verkade vara förvånad...jag klarade det bättre...våra blickar möttes, hon tittade bort. Hon har talat om mig i intervjuer...att jag har blivit manipulerad...att det är det dom kan, skådespelarna, manipulera....blir dom riktigt duktiga får dom små dockor, Oscars...hon har fått några.

    Hon säger att hon manipulerar miljoner människor...att alla män som sett henne känner henne, tror att hon representerar sig själv på skärmen.

- Hon sa rakt ut att det var på det sättet jag kände henne, som en idolbild... "so of course Hinckley 'knows' me"...hon vet att det inte kan stämma, jag är inte en bland en miljon, hade jag varit det skulle hon alltid få sitta i rättssalen...jag har visat henne…jag har gått längre än vad de bland miljonen har gjort för att visa sitt allvar.

- Folk har börjat blanda ihop oss…det tycker jag nog om...inte så att de tror att det var hon som sköt...när de frågar om det var hon som sköt Reagan...jag är en del av hennes karriär nu, jag gav henne en massa publicitet. Jag kan inte säga om jag älskar henne mer, vi har ändå blivit oskiljaktliga…som ett gammalt gift par.

- Jag älskade henne….jag var tvungen att komma förbi den där klyftan... den mellan henne på filmduken och mig här. Jag blev tvungen att tala med henne på samma sätt som hon talade med mig därifrån...det gällde bara att visa för henne hur det fungerade, visa henne att jag talade till henne på det sättet nu också…som hon till mig. Jag fick bara visa att jag tog vad hon sa till mig där på allvar...lappen var bara ett sätt att visa att jag...vi hade börjat tala så…hon skulle vara lite rädd ett slag under föreställningen...men hon levde när den var över.

- Det var inte något oöverlagt…jag visste hela tiden vad jag ville. Det finns dokument...det var inget personligt, jag skiter i Reagan...det skulle varit Carter...de arresterade mig för olaga vapeninnehav på flygplatsen i Nashville det var 1980. Carter var i stan...Reagan träffade jag 1981...mars…jag hade köpt en pistol flera månader tidigare...en "Saturday Night Special". Jag kunde köpt en annan pistol en bättre, större...det var det som gjorde att det gick så illa i Nashville...

- Pistolen måste ha ett namn som passar för vad den skall göra...vara en trappa för sitt ändamål...en amulett som garanterar framgång. Som "Saturday Night Special"...nästan "Saturday Night Live”…namnet har på något sätt redan överbryggat klyftan…

- Hon har sagt att mitt största brott är att jag har blandat ihop kärlek med fascination…att hon aldrig skall förlåta mig för att jag har trivialiserat kärlek på det viset. Hade hon svarat på mina brev hade hon fått vetat...hade jag fått veta om det var kärlek eller något annat. Hon vågade inte möta mig i den riktiga världen…det var därför jag var tvungen att komma upp till hennes värld...hon kan välja att vara med i vilka filmer hon vill...titta vad hon väljer: The Accused, The Silence of the Lambs. Jag har gått igenom en del tester om saker om identifikation...det fungerar inte som folk tror, man väljer inte bara sina idoler bland människor man ser upp till... JR Ewing, varför tycker folk om honom...inte för att han är snygg...utan för att han var en skit.

- For att folk själva är skitar...for att de känner igen sig i honom, för att han är en större skit än de vill, vågar vara, for att dom vill vara större skitar själva.

- De dömde mig till psykisk vård...hade jag varit svart hade jag fått elektriska stolen...Travis Bickle lyckades inte skjuta presidenten... Secret Service stoppade honom innan...han sa till en av dem att han bodde på Hopper Street och gärna ville vara en Secret Service man.. jag träffade en av dem med en kula...psykologen som mina föräldrar hyrde hette också Hopper.

- Jag fick leka med en massa dockor...sätta dem i sammanhang de...en rättspsykiatrisk test. Fjorton olika experter fick titta på, ingen av dem kom fram till samma sak...mina föräldrar betalade en halv miljon dollar till några av dem. De skulle säga att jag var sjuk…åtalarna betalade sina experter. Jag förstod ju att de skulle ha det till något...man leker ju inte hur som helst om ens publik är värd en miljon dollar. Det var voodoo, jag lever...dockorna skulle bara uppföra sig på rätt sätt...styr man dem rätt så blir allt bra...som skådespelare i en film.

Not: